Jag har under åren arbetat med en del pedagogiska projekt.

För min del började det pedagogiska utvecklingsarbetet vid institutionen år 2001 medan jag fortfarande var forskarstuderande. Institutionen upplevde en problematisk tid och behövde förnyas.

Fem grupper bildades internt på institutionen och jag vare delaktig i tre av dem. Grupperna arbetade under vintern och våren 2001 med olika förslag och idéer till förnyelse av undervisning och forskning. I maj samma år beslutade styrelsen att sätta samman en grupp med mig som sammankallande. Denna grupp fick i uppdrag att bearbeta arbetagruppernas material till ett underlag för en intern konferens. Resultatet av detta arbete och konferensen blev den så kallade Åsljungarapporten.

Baserat på rapporten inleddes i september 2001 ett utvecklingsarbete kallat Utveckla Informatik! Jag ingick i ledningsgruppen för det arbetet. Efter disputation i juni 2002 blev jag studierektor för grundutbildningen och fick således ett ännu större ansvar för och inflytande över utvecklingsarbetet. Under de kommande åren utarbetade och införde personalen vid institutionen en mängd förändringar i utbildning, forskning och administration.

Så småningom blev arbetsbelastningen för stor för mig, eftersom merparten av förändringarna rörde grundutbildningen. En ny projektledare tillsattes för att avlasta det arbetet från mig.

Under våren 2005 var allt planeringsarbete genomfört och projektet avslutades. Ledningsgruppen skrev då en slutrapport för projektet. Min studierektorsperiod tog också slut i juni 2005. De sista förändringarna i grundutbildningen baserat på det här projektet infördes under vårterminen 2006.

Efter att jag gått tillbaka som vanlig lärare och lektor 2005, började jag och en före detta kollega att diskutera och skissa på en kurs inom ett område som vi såg som framtida - nämligen det som numera kallas Business Rules Approach. Idén att hantera verksamhetsregler separat från övrig mjukvara och köra dessa i särskilda regelmotorer kändes som en självklar utveckling. Jag och Behrooz utvecklade därför kursen INF643 som numera heter INFN20. De första omgångarna gick kursen på svenska med ett designprojekt baserat på mitt eget system för betygshantering kallat KAS. Från HT 2006 ges kursen på engelska och jag utvecklade då ett nytt designprojekt med en fiktiv, tysk frukthandlare som skulle skapa en web shop för sina fruktkorgar (Fruity Inc.).

Eftersom den nya institutionen var ett resultat av utvecklingsarbete påbörjat år 2001, var det snart dags att inleda en revision. EHLs (Ekonomihögskolan i Lund) styrelse gav insitutionen i uppdrag att ta fram en ny och modern kandidatutbildning i systemvetenskap i enlighet med Bologna-modellen. En utvecklingsgrupp med professor Sven Carlsson som projektledare och med mig och en kollega, tre omvärldsrepresentanter och två studentrepresentanter som medlemmar sattes samman. Gruppen arbetade fram ett förslag till nytt program, vilket sedermera ledde till en ny utbildningsplan för den nuvarande utbildningen i systemvetenskap. Jag tillsattes under våren 2007 som chef för detta program, vilket jag var till halvårsskiftet 2011.

Tankarna bakom programmets utformning och pedagogik, den vetenskapliga förankringen av dessa tankar och programmets utformning och idé, är beskrivna i ett antal artiklar refererade under Pedagogiska publikationer och Pedagogiska rapporter till höger. I programmet skall studenterna arbeta med en så kallad lärandeportfölj och bakgrunden till detta finns beskrivet i denna rapport.

Under åren 2008 till 2011 var jag återigen studierektor för grundutbildningen, med det övergripande ansvaret för att utbildningen fungerar och utvecklas. Som programchef ansvarade jag för att programmet följer utbildningsplanen. För att underlätta detta deltog jag i utvecklingen av de nya programkurserna SYSA11, SYSA13, SYSA14 och SYSK02. För att hålla transparens mellan utbildningsplan och kursutveckling, skapade jag ett så kallat länkningsdokument där lärandemål på olika nivåer och kopplingen till kunskapsprov kan spåras.